Dålig energi!
De senaste två dygnen har varit fyllda med musik uppträdande och övningar för kommande. Detta som jag upplever väldigt roligt , positivt och berikande. Dels att umgås med likasinnade och uppleva att jag själv utvecklas tillsammans med de andra musikanterna och jag mår bra i de.
Men som alltid där människor möts finns det en risk för konflikter. Någon som för tillfället inte mår så bra och behöver någon annan att hugga på och i går blev det jag drabbad av en annan människas dåliga energi. Och jag vet av erfarenhet att vissa störda beteenden hos oss människor handlar om att känna sig förbisedd och osedd. Man drar på sig kortbyxorna och drar ner i sandlådan och har det gått så långt finns det ingen återvändo. Jag hoppar inte riktigt ner i lådan själv längre jag står på kanten och försvarar mig. Att bli orättvist påhoppad och känna sig maktlös inför en annan människas envisa, enögda och oresonliga resonemang är lika jobbigt i den stund det varar som det alltid har varit. Omgivningens reaktion är ju också intressant. och sist men inte minst min egen reaktion. Jag önskar att jag vore en and. Änder slåss som tokar och efteråt reser de på sig och skakar ur sin fjäderdräkt all dålig energi och sen simmar de vidare sida vid sida som om ingenting hänt. Men nu är jag ingen and så jag får försöka skaka av mig på människors vis kanske genom att skriva av mig. Det känns redan bättre. Vad livet har i beredskap kan man aldrig förutse jag står inte och faller med denna händelse men det var inte första gången och jag har ju alltid ett val att gå till något annat.
Världen är full av möjligheter om man bara håller ögon och öron öppna. Jag har lovat mig själv för kanske 25 år sedan att jag ska se till att må så bra jag kan. Att inte tillåta mig själv att vistas i sällskap som får mig att må dåligt gå därifrån och tja de va den tiden.
En reflektion: När vi människor blir äldre tycker man att förnuft, erfarenhet och mognad skulle vara hjälpsamt, vad har vi mer att kriga om? Men tyvärr så länge det lilla obehandlade barnet inom oss känner sig hotat beter vi oss som just de, små barn som skriker och sparkar men jag då?
Klockan är fem på morgonen kaffet urdrucket, saltbilarna är i farten för att folk ska kunna ta sig till jobbet men jag kryper till kojs.