Arla morgonstund
Vaknar tidigt på natten av fästingklåda, mycket riktigt ännu en fästing tas bort den åttonde denna sommar. Var kommer de ifrån och vad gör de för nytta? Detta gissel som förhindrar människan att vistas ute i naturen. De osynliga förargliga småkrypen som biter sig fast trots ihärdigt duchande och byte av kläder. Vid varje nytt fästingbett känns det som att det kryper överallt och kliar. Numera syns ju knappt en mygga och vete katten om jag inte hellre föredrar myggsurr och myggbett. Det är jag van med sen barnsben och det behöver man inte vara rädd för. Morgonen är ljuvt mild solen inte riktigt klar och färjan har startat sin dagliga färd över sundet. Måsarna sitter i rad på en takås och de nyinflyttade sommargästerna har åkt in till Sthlm för att återigen börja arbeta. Lyckost mig som får sitta och njuta på min utsiktsplats utan stress och måsten. Kulorna rullar in varje månad ändå.....
Häromdagen gick jag ner till kiosken som ligger vid färjeläget och tog med mig mitt Dragspel.Började spela och iakttog folks reaktioner, rätt intressant. Hur ska man reagera på någon som så spontant tar ögonkontakt och förmedlar musik som man med all säkerhet känner igen. Denna dag när Sverige skulle vinna över England och alla skulle titta på matchen.
Det vibrerade i luften av förväntan. Några hade riggat för party en bit bort och ett band sound checkade ljudbilden. Det lät riktigt bra. Kanske kom festen av sig för det tystnade rätt tidigt på kvällen. Den rätta stämningen kanske kom av sig pga den svenska förlusten. I Sverige har man en benägenhet att ta ut vinster i förskott. Sedan platt fall. Stackars fotbollsspelare. Ja ja.... men i alla fall lyckades jag fånga några intresserade av det jag höll på med. Familjen med två små barn vars lilla pojke på ca 4 år tittade på min fot och började stampa takten precis som jag. Det blev några barnvisor och ett tack för att jag spelade för dom. Jag kanske sådde ett frö , för det är mycket av min mission att väcka intresse för detta fantastiska instrument. Där fanns fler intresserade som önskade låtar och en musiker som undrade över hur sjutton jag kan veta vilka knappar vänstra handen ska använda, svaret blev att det kan man lära sig. Det lustiga är att den äldre generationen är helt med i musiken medan den yngre inte riktigt vet om de ska gilla eller ogilla. Det syns så tydligt.
Där kom två killar i en BMW som gav mig glada leenden och nyfiket tittade/lyssnade men hade nog bråttom till tv:n. Och så mannen med två damer i sällskap som ville ha mitt visit kort och förmedlade att det fanns gått om änkemän på öarna. Han förstod nog inte att han avslöjade sina egna tankar genom att säga det han sa. Och det är väl om något en tydlig signal på att vi kvinnor alltid behöver vara på vår vakt eftersom det manliga könet alltid verkar vara på jakt direkt el. indirekt. Nu medan jag suttit här och skrivit har tre stora sk Finlands båtar passerat. Känns tryggt jag kan ju alltid ta båten tillbaka till Finland, undrar om det ligger något i det. Spelar roll bara jag påminner mig om att jag aldrig kommer att bli svensk. Hur skulle jag kunna bli det eftersom jag är född i Finland. Poletten har sakta ramlat ner men det är en annan historia.